Tisd.
Egentligen skulle jag skriva om Lands öppen trädgård som jag besökte i söndags, men det kan jag göra när som. Istället gör jag ett reportage på en helt annan typ av trädgård, den enkla torpträdgården på landet. En trädgård som inte har öppet för allmänheten men som har jättemycket själ och naturlig skönhet och med en smak av nybyggaranda, att ta vad man haver.
Nu råkar detta vara min kompis Elisabeths trädgård, men hon har gett mig tillstånd att fota och skriva. Jag vet inte många som kan fånga dagen så som hon utan brådska eller sneglande på vad andra gör. Hon är unik i sitt slag.
E. är ett mellanting av Sara Bäckmo, fast äldre och mer tillbakadragen samt Tasha Tudor, fast utan långkjol, du vet den gamla damen i Vermont med sin blomsterträdgård.
Tashas bok har också alltid varit Elisabeths ledstjärna, det pratade vi om häromdagen. Den var min också ett tag fast jag hade inte den utgångspunkten som kompisen. Men båda har vi inte våra böcker kvar och det saknar vi nu när det är mycket svårt att få tag i boken. Elisabeth bor ensam i ett torp i skogen beläget i Nittorps gamla by vid Jälmån sedan många år och har alltid odlat direkt på nedklippt rens från kök och gräsklipp. Hon är i stort sett självförsörjande på grönsaker och lever med slow food tänket och en katt till sällskap utan att vara enstöring för det sociala engagemanget och nyfikenheten är stor.
Elisabeth är den första jag känt som tog till vara rostiga bruksföremål och installerat dem i sin stora vilda trädgård, långt innan det blev trend. Överallt finns sittplatser året runt. Obs! i den gamla rostiga skottkärran vid åkanten har hon jordgubbsplantor.
Blommor blandat med ätbart förstås
Elisabeth har alltid gjort egna fina kompostbingar av sly. Hon tar tillvara allt och bygger mycket själv. Jag undrar varför hon inte har tunnelväxthus och hon svarar: Jag vill kunna se och ha utsikt över mina odlingar och öppen himmel är bäst. Hon lever med årstiden och övervintrar ingenting kinkigt inomhus.
I år har hon arrenderat två får som ska hjälpa henne att hålla undan sly och högt gräs. Otroligt söta och sällskapliga.
Jag undrar också varför hon inte har fårull mellan grönsakslanden. Det har jag försökt men det var värdelöst vid rensning då följde ullen med .
Den här flitigt använda bastun har hon byggt.
Bara att gå ned för trappan till ån och doppa sig bland de vita näckrosorna sedan och badar gör hon varje dag trots väder.
Det finns också möjlighet till utedusch i lövhydda. Svårt att se duschmunstycket längst upp från håll dock.
Måste också visa hennes badrum som via de franska dörrarna leder stegen ut och ned till ån.
i en gammal uttjänt eka har hon förpassat jordärtskocksodlingen
Tomten och de rödmålade husen och de vilda ängarna påminner mycket om Dalarna. Bara gräsklippta stigar markerar gångstråken till nya sittplatser. Nedblåsta telefonstolpar från en höststorm har fått nytt liv både till bryggträdäck och till grillplats under carportens takutsprång.
blommande palsternacka Hur snyggt är inte det?
I år när hon fyller 70 ska hon få byggt ett jättelångbord av gamla ekplankor som present
Ha det gott!
Luna
